När och hur människan tog sej an och började nyttja sten som vapen, verktyg och/eller byggnadsmaterial är höjd i dunkel Det finns dock en välkänd mytomspunnen sägen/anekdot som säger följande:
”Människorna” levade i trädkronorna som flockdjur i Afrika. En dag råkade en yngre man ramla ner från ett träd. När han landade på marken träffade hans vänstra fot en sten. Vilket gjort ont.
Ynglingen plockade upp stenen och kände och såg att han aldrig tidigare träffat på något som sten uppe i träden. Så han slängde iväg stenen, den träffade då en ödla på marken, som dog direkt av stenens ”kraft”.
Nu förstod ynglingen att han hade ”hittat” ett nytt vägvinnande redskap och plockade med sej stenen på sin fortsatta vandringen nere på marken. Att ynglingen förblev nere på marken berodde framför alt på att han inte klarade att klättra upp i trädet igen, nu när han hade en sten i handen. Men också på att han upptäckte att det fanns ett överflöd av möjlig mat, ner på marken, i jämfört den begränsade tillgången på mat upp i trädkronorna.
Även om anekdoten endast är en skröna, så finns det ett par saker som ändå gör den intressant. För det första, visar anekdoten upp ”människans” nyfikenhet, när ynglingen plockade upp sten och kunde konsterna att det var en ny upplevelse. För det andra, slutledningsförmågan att ta till sej nya saker och sen praktisk sen använda dom. Sist men inte minst överlevnadsstrategin, att säkerställa framtida matförsörjning på enklaste möjliga sätt.
Fakta:
När blev människor människa?
Enligt mitt förmenande när ”vi” började att,
- Tillverka stenverktyg.
- Använda eld i kontrollerad form.
Stenar har sedan mänsklighetens begynnelse varit en väsentlig naturresurs för verktyg, utrustning och byggmaterial. I början användes dessa resurser, som naturen tillhandahöll dem, men mycket snart började människor förbättra sten egenskaperna genom storleksminskning, malnining, slipning och polering för att skapa bättre och nyare möjligheter att använda stenverktygen i det dagliga livet. Några av de äldsta hittade tillverkade stenverktygen upptäcktes och grävdes fram 2011, på stranden vid Turkana-sjön i Kenya och daterade till ungefär 3 miljoner år sedan.
En av dom första hittade förhistoriska ”stenbrotten” i världen fanns på ön Naxos i Grekland. Där tillverkades främst sten-/stenyxor, knivar och pilspetsar. Människorna började arbeta med sten på denna platsen för c:a 250 000 år sedan.
Bland dom första kända stenbrotten, som använde ”industriell produktion” för tillverkning av byggmaterial, kommer från Egypten, när pyramiderna började byggas, omkring 2 500 f.Kr.
Dom första betong liknande strukturerna, byggdes av beduinerna som kontrollerade en rad oaser och utvecklade ett litet imperium i regionerna i södra Syrien och norra Jordan runt 6 500 f.Kr. Den första registrerade användningen av asfalt, som vägbyggnads material, kommer från Babylon (nuvarande Irak) och är daterat till c:a 625 f.Kr.
Betong, är blandningar med c:a 80 % ballast (fyllning av sten, grus och sand) samt c:a 20 % cement (bindemedel vilket kännetecknas av att den hårdnar genom reaktion med vatten till en produkt som ej är löslig i vatten), plus vatten och annat.
Asfalt är blandningar med c:a 90 % ballast (fyllning av sten, grus och sand) och c:a 10 % bitumen (bindemedel, som bestående av kolväten som har framställs ur petroleum).
Till och började med så kunde Hominiderna inte själv göra upp Eld. Utan tog till vara på eld som naturen själv tänt (gräs-, busk- och/eller skogsbränder), genom t.ex. vulkanutbrott och/eller blixtnedslag. Bland dom tidigaste bevisen på att ”människor” har använt eld under kontrollerande former kommer från t.ex. Chesowanja nära Lake Baringo, i Kenya. Forskarna uppskattar fynden att vara 1.4 miljoner år gamla. Lång senare för c:a 50 tusen års sen lärde sej människan att själv göra upp eld.
Med dessa två nya redskap sten och eld, kunde nu människan vandra ut i den kalla världen utför den varma världen i Afrika. Med sten som byggnadsmaterial, verktyg och vapen och med eld för att värma sej, tillredda mat sant även lysa upp boplatserna och skydda boplatserna mot faror som t.ex. rovdjur, under den mörka delen av dygnet. Dom första människorna hade nu skaffat sej några otroligt vägvinnande medel som inget annat djur på planeten behärskade och på sikt skulle hjälpa till göra människan till den dominerande djurarten på Jorden.
Metallerna kom in senare, men guld- och kopparmetaller användes redan under de allra första tiderna med människor. Guld borde ha varit en av de första metallerna som använts på grund av att det finns i naturen som ren, iögonfallande, gula glänsande, klumpar och guldklimpar kan enkelt bearbetas utan att värmas upp.
Vi vet inte när den första människan plockade upp en guldklimp, men flagor av guld har hittats i grottor från Paleolithic (gammal stenålder) i Spanien, som går tillbaka till 40 000 f.Kr.
Ett sensationellt fynd av historiskt guld gjordes i början av 1970-talet i Bulgariska Varna, ”Necropolis-guldet”, som dateras till 4 600 till 4 200 f.Kr. I gravarna hittades mer än tre tusen guldföremål med en vikt på cirka sex kilo.
Men den mest välkända guldskatten som hittats i världen, är den i Tutanchamons grav (död 1 323 f.Kr.) i Konungarnas dal i Egypten, år 1922. Fyndet innehöll över fem tusen föremål med bland annat en solid guld-kista som vägde över 110 kg och guld-ansiktsmask som vägde över 10 kg.
En av de äldsta kända gruvorna är ”Lion Cave” i Swaziland, Afrika. Grottan (tunneln) ”skars” in i en klippvägg och var 2 m bred, 9 m djup och 6 m hög. Aktiviteten i Lion Cave är daterad till 41 000 f.Kr. med hjälp av C14 -metoden. Människorna bröt rödockra (hematitjärn), pigment som särskilt användes av tidiga människor som kroppsfärg t.ex. under sina ritualer. Mängden material som brutits ut och användes är ganska imponerande, uppskattningsvis c:a 50 ton.
Men det stora utvecklingssteget för att erhålla metaller var när de tidiga människorna uppfann metallutvinning ur mineraler (kemiska metallförening med flera grundämnen). Ett av de första bevisen på metallutvinningsmetallurgi (kopparmetall) av människor, kommer från dagens Serbien (Lepenski Vir) och är från sjätte årtusendet f.Kr. Välkänt är oxå, att bland dom första smältugnarna, som har hittas, för framställning av kopparmetall (från kopparmineraler, som blå Azurit och grön Malakit), kommer från i Israel (Timna) och är daterat till c:a 3 500 f.Kr.
Idag (år 2021) utvinner vi människor årligen c:a 80 miljarder ton fast material ur jordskorpan och fördelas på följande huvudkomponenter enligt diagrammet nedan.
Där ballast produktion verkligen är mycket osäker eftersom det inte finns några global heltäckande dokumenterad uppföljning av världsproduktion av ballast. Under huvudkategorin Annat ligger framförallt förflyttning av jord- och bergmassor för landskaps anpassningar och förändringar. etc.
Under årtusen har vi människor använt sten- och bergsresurser som utvecklats från att användas direkt, till utvinning av metaller och industrimineraler och produktion av byggmaterial.
Idag utvinns metaller av gruvindustrin medan ballast (=fyllning) produceras inom byggnadsindustrin. Sten- och bergmaterial är och kommer att fortsätta vara, som nu och i framtiden, en viktig ”oändlig” resurs för oss människor då jordskorpan består av sten- och bergmaterial i nästan obegränsade mängder.